Otroligt så fort veckorna gick. Detta inlägget skrivs hemma i Kvistofta.
Sista dagarna var fyllda av aktiviteter och ganska känslosamma. Jag vill gärna komma tillbaka men vet inte när och hur så att ta adjö var svårt.
Det blev som tur var tillfälle för mig att få träffa familjen som ska adoptera Rosa. Rosa har en alldeles speciell plats i mitt hjärta. Hon är 6 år och kom till barnhemmet som liten baby. Hennes ben och fötter är deformerade och hon kan inte gå men hon är snabb på att krypa.
Mamma Jennie
Hennes nya familj kommer från Brookhaven i Texas och är underbara. Hon kommer att få det bra hos dem. Fantastiskt roligt och känslosamt att träffa dem. De hade skickat lite bilder och böcker som jag läste för henne och pratade om hennes nya familj.
Här bakar Rosa bullar. Hon ser allvarlig ut på bilden men tyckte att det var jätteroligt och var stolt när hon kunde bjuda de andra barnen på bullarna.
På torsdagen åkte jag tillsammans med Patti Sue till Ambato. Där handlade jag lite nya uteleksaker. Det slits ju rejält med så många barn som använder dem. Men tack vare alla som skickat pengar genom oss kunde jag förnya dem och glädja barnen på detta sätt.
Dessutom räckte pengarna till nya redskap i köket och till utrustning i skolan. Tack alla givare hälsar Patti Sue.
Här är vi och kollar på fiskarna som finns i två dammar. Fiskarna heter Tilapia och är en jättegod fisk. Man köper dem som små yngel och så växer de ganska snabbt till lagom tillagningsstorlek. Barnen älskar att mata dem. Det finns också 10 kycklingar på tillväxt som snart blir god middagsmat.
Här ser ni Barnhemmets glada och duktiga kokerskor. De lagar verkligen fin och god mat till barnen.
Tack för den här gången!
