Avslutning

Ja, då är det dags för sista bloggen. På onsdag kör Gabriella oss till Quito och vi räknar med att komma till Köpenhamn på fredag morgon. Tack Gabriella!

De här sista dagarna packar vi och avslutar olika projekt. Skolavslutningen hade vi i fredags. Det blev en jättefin stund med alla barnen, lärarna, tiorna och våra arbetare. Barnen fick diplom och alla klasserna sjöng sina egna sånger. Allra sist sjöng vi "Jesus es mi pastor, camino yo con el". Vi sjunger den i kanon, barnen först och vi vuxna efter. Den sången handlar om att Jesus är min herde och jag vandrar med honom. Det är en av mina älsklingssånger här. Mina tårar började rinna och jag tänkte på hur fantstiskt det här året har varit, att få vandra tillsammans med Jesus och få göra lite nytta här.

Nu kommer det ett axplock med bilder på olika saker vi har gjort här tack vare alla er som satt in pengar till barnen på "Casa de Fe". Detta är bara en del av allt vi kunnat göra.

Under sommaren 2010 kunde vi genomföra många olika aktiviteter. Då var vi fortfarande kvar i det gamla huset. Vi köpte nya spel och pussel och en liten simbassäng till de minsta. Det var en varm sommar och ibland smakade det gott med glass.

Pehr arbetade hela första tiden hårt med elinstallatinen. Han såg också behoven av olika maskiner som skulle kunna göra arbetet lättare och enklare för våra duktiga arbetare. Här är ett exempel: en kompressor.

Jag och Norma hade inte mycket leksaker till barnen i förskolegruppen när vi skulle starta terminen. Det blev en utmaning att hitta bra leksaker till barnen i den åldern. När vi sedan flyttade upp till det nya huset kunde jag fylla på med mera bra och utvecklande saker till barnen.

I takt med att vi hunnit bo in oss i nya huset har vi kunnat köpa saker som behövts. Här ser du Sara som står på en pall. I början fick vi lyfta våra små varenda gång de skulle tvätta händerna, men så hittade jag de här pallarna, de är jättebra.

Vi har också köpt 30 plaststolar till andra våningen. Nu slipper de släpa stolar upp och ner. Här sitter barnen samlade till vår skolavslutning.

När vår lilla lekpark för de minsta barnen var klar kunde vi utrusta den med uteleksaker av olika slag. Det här lekhuset är mycket popolärt.

Sist vi var i Quito hittade jag den här vagnen. Den är så bra till de barnen som inte kan gå. Tyvärr får de oftast stanna hemma för man orkar inte bära dem så långt men nu blir det lättare. Här ser du Joselyn och Moises.

Vi har kunnat göra många utflykter med barnen: besök på bondgård och djurparker, flygtur, Quito, vattenfallet "Hola Vida" och flera gånger till poolen. Det hade inte varit möjligt annars.

Till jul åkte Pehr till Quito och sökte genom flera stora leksaksaffärer på jakt efter bra julklappar.

Det blev en underbar jul för barnen och oss som var med. Här leker Nyely med sin nya docka.

Till julavslutningen sydde jag och Amanda fina röda kjolar till de stora flickorna.

Jag har också kunnat köpa tyg och sybehör till våra systunder. Vårt "matteprojekt" med veckopengen till de stora flickorna som har lärt dem så mycket om pengar och vad mat och annat kostar är ett annat exempel.

Vi har försökt att köpa leksaker som engagerar och gör att barnen leker tillsammans. Det här är ett fotbollsspel som vi tror kommer att användas mycket.

Men mest populärast har nog cyklarna varit. Det var svårt att hitta bra enkla cyklar som inte går sönder så fort. De flesta cyklar som säljs har flera växlar och det behövs egentligen inte här. Men till de stora flickorna hittade vi bara cyklar med växlar.

Det har varit fantastiskt att se hur fort de lärt sig att cykla. Cykelbanan som vi nu har är toppen. Den går upp och ner och med svängar som gör det hela mera komplicerat - en verklig utmaning.

Ni var många som sände pengar till Justin, pojken som blev av med händer och skadade ögonen vid en explosion. Vi gav dem till hans föräldrar och de pengar som fortsatte komma till honom är insatta på sjukhuset, till att betala hans fortsatta vård och kommande operationer. Hans föräldrar var så tacksamma för alla okända som var generösa och hjälpte dem.

Vårt engagemang i barnen och barnhemmet är inte över i och med att vi åker hem. Vi kommer att fortsätta ha tät kontakt och så får vi se när och om vi kan återvända. Vill du fortsätta stödja barnhemmet med pengar kan du använda kontot som innan. Vi vidarebefodrar pengarna direkt till dem.

Vi ställer också gärna upp och berättar om vårt år här i Shell. Du når oss lättast på våra e-mail.

inganplingan@live.se eller pell06e@gmail.com

Det enda "kravet" är att vi får ta upp en gåva till barnen.

Så önskar vi er alla Guds välsignelse och en skön sommar och tackar för att ni följt oss här på vår blogg. Vi ses i Sverige!

Ingegerd och Pehr

Show Art och dans

I dag har jag bakat nästan 200 bullar som barnen ska få äta i morgon för då ska vi fira Sverige på Casa de Fe. Pehr och jag ska visa bilder, barnen ska få gå en tipsrunda och så ska vi spela brännboll. Det ska bli roligt att få visa barnen lite svenska traditioner.

I fredags hade vi en öppen utställning, "Show Art" av barnens arbeten i bild under året. Här jobbar Wilson och Ana med att bygga en vulkan.

Vår bildlärare, Bethany hade ordnat utställningen så tjusigt, och alla besökare blev imponerade av barnens många fina bilder och installationer.


Barnen i förskoleklassen hade tränat på en dans som vi framförde. Jag och Norma åkte till Puyo för att låna kläder till barnen. Kläderna som barnen har på sig, är typiska för folket som bor i bergen. Här i djungeln behövs inte så mycket kläder. Rosa satt på en stol i mitten och vi dansade runt omkring henne. Barnen var jätteduktiga.

Jag var för kvällen en man, och det var helt OK.

Efteråt var det uppställning för alla som ville fotografera. Då var Josue helt slut och bara grät.

Den här veckan har vi också firat "Dia del Niño", barnens dag. Vi tog alla skolbarnen med oss på en utflykt till ett vattenfall långt ute i djungeln. Man får gå ca 30 minuter på en liten stig och när man kommer fram finns det en liten damm och ett vattenfall som kastar sig ut från en höjd ovanför. Det är himmelskt vackert men tyvärr regnade det, så det blev lite kallt. Men barnen var nöjda och glada ändå och alla var trötta och somnade i bussen, på vägen hem.

Nu börjar det även röra på sig med andra våningen på skolbyggnaden. Konstruktionsritningarna är klara. Ni ser att gjutformen snart är klar och det är dags att lägga ut armeringsjärnen. Vi har haft stor hjälp av teamet från Texas. Nästa vecka ett kommer att annat team osv. så nu händer det lite mer varje vecka.


Vi har också haft svenskbesök denna vecka. Det var Niklas Rehnstig från Helsingborg och hans flickvän Ida som var här två dagar på slutet av sin Sydamerika resa. Jättetrevligt. De fann sig väl tillrätta med barnen. Det finns alltid något man kan göra här även om det bara är för någon dag man är här. Härligt.

Det är näst sista bloggen vi skriver! Vi har redan haft vår "despedida" dvs vår avtackning. Vi är 5 volontärer från Casa de Fe som åker hem veckan efter skolavslutningen och vi blev alla avtackade tillsammans. Det blev en fin stund med lovsång och gemenskap. Här sitter vi och sjunger tillsammans med Gabriella och Mattias.

På något sätt känner vi oss inte "klara" med Casa de Fe och Ecuador. Vi kommer kanske att kunna komma tillbaka ytterligare ett år? Om du som läst vår blogg och skänkt pengar till barnen på barnhemmet vill, kan du fortsätta att göra det. Vi kommer att förmedla allt till Tandy och Dwigth som jobbar på barnhemmet ytterligare ca 2 år. Det finns fortfarande många behov, inte minst behövs det pengar till skolbygget och till att betala sjukhusräkningarna.

I nästa blogg kommer vi att berätta om allt det vi kunnat göra för pengarna som ni skänkt till barnen och barnhemmet.

Det finns inte ord för hur fantastiskt det har varit att kunna göra så mycket för barnen tack vare alla gåvor som kommit in. Vi tackar er från hela vårt hjärta!

Ingegerd och Pehr