Jul på Casa de Fe

Så har också jag fyllt år och på min födelsedag var julgranen plötsligt vit. Mycket märkligt. Här står jag och funderar över hur det har gått till.
Våra grannar, Steve och Diane är starkt misstänkta för att ha åstadkommit detta.

På julaftonskvällen körde vi upp alla julklapparna till barnhemmet och låste in dem i ett klassrum. Det var meningen att barnen skulle sova men vi hörde lite fniss och viskningar från de stora flickornas rum.
Jag blev överraskad av Patti Sue och tiorna som jobbade, med blommor och en tårta. Det kändes härligt.

Vi började barnens julpyssel med att baka kakor. Inte pepparkakor utan vita gubbar, tomtar och granar. Våra barn älskar att baka och äta av degen precis som alla andra barn.

Alla barnen har också fått göra presenter att ge till tiorna och det har arbetats flitigt med detta.

Idag, Juldagen, började vi dagen med pannkakor och sirap till frukost. Sedan hade vi lekar och lite aktiviteter utomhus. Joel skulle försöka rädda Geovanny från att bli smutsig av jorden när han fastnade i leran.

Barnen fick också dekorera kakorna de bakat. Det var populärt.

Här ser man alla färdigdekorerade kakor. Tittar man noga kan man se att det varit små fingrar lite här och där för glasyren smakar gott.

Efter lunchen var det så äntligen dags för julklapparna. Här ligger de och väntar på alla ivriga barn.

Barnen fick komma fram en i taget och hämta sina paket och det var svårt för en del att vänta. De är ju så många. Men alla fick sina paket och det hördes jubel från alla håll och kanter. Vi hade verkligen försökt att tänka på vad de olika barnen tycker om och är intresserade av. Det kändes som om vi lyckades.

På första våningen, i det stora rummet där barnen äter hade vi satt in en dockspis och kylskåp i ena hörnan och i den andra två snickarbänkar. Här blev det sedan tillfälle för de mindre barnen att leka.

Vi hade också byggt ett dockhus med dockmöbler till som flyttades upp på tredje våningen till de större flickorna.

Nu åker vi iväg några dagar tillsammans med våra nya vänner Desi och Fred Schmidt till kusten. Vi känner att det ska bli skönt med några dagars ledighet. Den här hösten har varit intensiv och härlig men nu behöver vi koppla av.
Under tiden vi är borta kommer det två familjer till barnhemmet och de kommer att ordna aktiviteter för barnen.

EN RIKTIGT GOD FORTSÄTTNING PÅ JULEN

önskar vi er alla

Ingegerd och Pehr

Födelsedag

Först av allt kommer det en bild på dagens jubilar. Han står vid vår utegran och försöker spraya den vit. Det är en omöjlig uppgift, för "snön" smälter nästan lika fort som han sprayar. Men han är lika glad för det.

Ett JÄTTESTORT TACK till alla er som sätter in pengar till barnen. Vi har kunnat köpa så många bra och användbara saker. Det är fortfarande mycket som fattas i nya huset men nu kan vi fortsätta och göra det ännu bättre. Dessutom är det flera pojkar som behöver nya skor. Ni vet hur fort man sliter skor i de här aktiva åldrarna. Tack än en gång.

På tisdagen hade vi vårt stora Julprojekt. Barnen hade tränat in flera sånger och så spelade de upp Julevangeliet. De var så fina i sina kläder. De stora flickorna har på sig röda kjolar som jag och Amanda, en volontär, har sytt.

Här sitter en av änglarna. Hon heter Julie. Vilka ögon hon har! Underbara!

Det här är en herde med sina får. Han hade en svår uppgift att hålla reda på sina får. De kröp gärna åt alla möjliga håll, men inte dit de skulle. Herden heter Gilmar och fåren är Alejandro och Josue. Jag har sytt deras "mössor". Josue tappade sin och ropade till mig: Mi cabeza, mi cabeza! Det betyder: Mitt huvud, mitt huvud.

Vi hade en av våra bebisar som Jesusbarnet. Här vilar han tryggt i famnen på Maria och Josef sitter stolt vid sidan. Det är Anita och Ivan som är Föräldrarna.

Alla Tiorna och våra byggare med familjer var inbjudna. Det skulle börja kl 18.00 men då hade bara 4 kommit. Men efter en halvtimma var det fullt i salen och då kunde vi starta föreställningen. Här måste man ha tålamod och inte räkna med att starta prick.

Varför vänder alla sig om - jo, det är de tre vise männen som kommer!

Föreställningen gick så bra och barnen var så duktiga. Det blev en fin upplevelse för dem att få göra detta och att så många kom för att titta och lyssna på dem.
Det är fantastiskt att ha ett så stort hus och så stora rum att det går att göra sådana här föreställningar.

Vi har nu också haft en begravning. Lilla Susanna dog på natten till onsdag. Hon har haft det tufft. Nu fick hon somna in och slipper att lida. Men visst är det sorgligt när man ser den tomma sängen. Susanna var det första barnet som flyttade in här i nya huset och nu har hon flyttat hem.
Här är begravningsplatsen. Man murar in kistan så två av våra byggare var med och gjorde det.

Här sitter Pehr tillsammans med Dan och pratar om den nya bodegan. Det är förrådet som ska byggas först innan vi startar med skolbyggnaden. Den här bodegan ska bli stor och även ha plats för några barn som kan komma dit och ha lite "träslöjd".

Dan kom hit i fredags och stannar i 3 månader. Han är snickare och kan fixa med alla de saker som finns kvar att göra inomhus. Det är fantastiskt att det fortsätter att komma människor hit som vill hjälpa till och ge sin tid för de här barnen.

Jonathan har hjälpt mig att vattna min blomsterodling. Visserligen har det regnat men lite mera vatten klarar de nog. Jag tar sticklingar överallt och hela tiden, sedan sätter jag dem i jord för snart ska vi göra en stor rabatt framför huset och då behövs det mycket växter.

Nu önskar vi er alla en riktigt God Jul.

Nästa blogg kommer på Juldagen. Sedan ska vi ha några dagars ledighet och åka till kusten och bada. Det ska bli härligt.

Vi kommer att fira julafton med några vänner. För barnen är det Juldagen som gäller. Då ska vi äta frukost tillsammans och ha lite lekar. Sen blir det lunch och efter det julklappsutdelning.

Vi hörs
Missinka och Pedro

(Mina tvillingar kan inte uttala mitt namn så de kallar mig för Missinka. Visst är det gulligt?)

Frans Johan Gustav

I natt (sönd 12 dec) hade vi klockan på 3.30. Det var inte svårt att vakna så tidigt, för vi skulle få vara med om vårt barnbarn Frans dop i Rosengårdskyrkan hemma i Helsingborg. Karl och Li hade ordnat så att vi kunde skypa. Visserligen hade vi inte någon bild men vi kunde höra allt. Fantastiskt!

Faster Johanna läste så fint, Marie sjöng så vackert och Anders döpte Frans Johan Gustav.

Frans med mamma Li

Dessutom fick vi höra Lucia med tärnor sjunga så stämningsfullt och härligt. Vilken gudstjänst!
Det kändes så bra att få vara med. Tack!

När jag skrev förra inlägget låg jag i sängen och där fick jag stanna t.o.m. onsdagen. Men nu är jag pigg igen. Pehr hade åkt till Quito för att handla till barnen.
Han kom hem med bilen full av saker. Han hade besökt alla stora leksaksaffärer och varuhus för att leta efter bra saker.

Nu kan vi erbjuda barnen flera olika lekhörnor med spel, pussel, lego, duplo, klossar och mycket mera. Tack alla ni som har gjort det möjligt.

Eftersom vi nu har varit här i de nya lokalerna en tid är det lättare att se vad som behövs och vad vi kan göra. Det är en så stor skillnad mot tidigare, för här har vi plats för barnen att leka, springa, spela och allt annat som barn behöver göra. Det märks också en stor skillnad på barnen. De är lugnare på ett annat sätt. De sätter sig ner och pusslar eller bygger med lego. De verkar också som om de har förstått att det finns saker för alla och att de inte behöver bevaka leksakerna.
Men det som påverkar mest av allt, är nog det att de har mera utrymme och att de kan röra sig mera fritt.

Ännu bättre kommer det att bli när skolbyggnaden blir klar. När våra byggare är helt klara med detta huset kommer nästa projekt att starta och det är skolan. Den ska ligga strax ovanför barnhemsbyggnaden och till den är redan grunden schaktad och klar. Det finns redan pengar tillräckligt för skolan i en fond som kyrkor och enskilda i USA har skänkt.

Pehr har nu också hjälpt mig att sätta upp gardinen i köket. Visst blev det fint? (Den köpte jag på Åhlens när vi var hemma i augusti.( Fick ingen rabatt fast jag berättade om barnhemmet.)

De här Tiorna arbetar bara på helgerna och de ville gärna vara med på en bild.

Vi har haft ännu fler besök av ungdomar från olika skolor. Den här gruppen hade bakat en underbar tårta som de bjöd barnen på. Gissa om det var uppskattat?

På geografilektionerna har de stora barnen lärt sig om olika slags kartor. Här har vi gått upp för en hög höjd för att illustrera höjdkurvor. Solen sken och vi är tvungna att vila i skuggan.

Det här är en video som jag spelade in när vi fortfarande var i vår gamla lokal. Det är Norma, som jag jobbar tillsammans med som sjunger vår morgonsång med barnen. Pehr har nu kommit på hur man gör för att få in en video på vår blogg. Detta lyckades han med i fm innan nätet började krångla.




Många varma hälsningar från Ingegerd och Pehr

Förkyld

Det är söndag och jag ligger i sängen och skriver vår blogg. En förkylning har lyckats få fäste i min kropp trots alla apelsiner, grapefrukter och andra vitaminrika frukter som jag äter så ofta.

Pehr är på väg till Quito med goda vänner för att köpa saker till barnen och barnhemmet. Vi har skrivit ihop en lång lista till honom.

Vulkanen Tungurahua fortsätter sitt utbrott och det är hemskt vackert samtidigt som det är hemskt svårt för de människor som bor i närheten och som måste evakueras. De har ju djur som behöver skötas och de lever av sina odlingar som också behöver skötas dagligen. Samtidigt är de rädda för plundrare. Pehr åkte förbi Tungurahua vid 12 tiden. Då var det så molnigt att han inte kunde se hur mycket som sprutade ut. Men vägarna var i alla fall öppna.
Bilderna har vi inte tagit själva utan de är från en internetsida som bevakar all vulkanisk aktivitet i Ecuador.

Ett av barnen, Dolly är mycket sjuk och hon ligger på sjukhuset just nu. Hon är gravt handikappad och hon får lätt infektioner.

Här kommer det några bilder på de allra minsta barnen. Jag älskar att vara inne i "babyrummet" och gosa med de minsta. Mishelle är på väg för att få träning av vår sjukgymnast. Hon kan inte prata men hennes leende säger väl allt?

Det här är Sammy. Hans föräldrar bor i djungeln och de kommer att ta hem honom när han blir lite äldre.

Den här lille gullungen heter Angel



Det här år lilla Susanna. Hon är en liten kinesflicka som lämnades in av sina föräldrar i början av sommaren. Hon kan inte äta själv och har vantarna för att inte dra ut slangen.

Det här är de första av de djur som Patti Sue har planer på att skaffa. Två söta ankor som måste vänja sig vid små ivriga barnahänder. Fast de har ju kraftiga näbbar som de kan försvara sig med. Alejandro och Josue ser förundrat på de små söta ankorna.

I torsdags kom det en hel klass med ungdomar från en av skolorna här i Shell. De hade med sig leksaker, godis och varsin boll till barnen i min och Normas klass. De stannade en stund och lekte och de var så snälla och fina mot barnen. Det händer då och då att vi får sådana här besök. Det är trevligt med överraskningar som är så positiva.
Pojken på bilen heter Junior. Han och hans 2 bröder lämnades av polisen till oss när mamman låtit dem vara ensamma under flera dagar.

Den lilla flickan på bilen heter Julie. Hon bor egentligen hos en av lärarna på skolan för missionärsbarnen här i Shell. Hon var så undernärd och liten när hon kom till dem men nu har hon växt till sig lite. Hon kommer att bo hos oss medan pappan i familjen är på sjukhuset i Quito. Han har problem med sina njurar och är ganska dålig.

Vi håller på att planera och öva till ett julspel. Barnen ska sjunga och agera julevangeliet för Tiorna och deras familjer. Vi har fått låna dräkter från en annan skola och lite ska jag fixa.
Barnen är så spända och ivriga över det här. De har aldrig tidigare varit med om något sådant. Hoppas nu att de flesta av tiorna kan komma och titta. Vi ska bjuda dem på mat så att ingen av dem behöver jobba i köket den kvällen.

Nu ska jag försöka vila lite.
Hoppas allt är bra med er därhemma
Många hälsningar
Ingegerd och Pehr




Den här adressen går till en sida där det finns fler bilder från den dagen då vi flyttade in i barnhemmet.
http://www.irwininformer.blogspot.com/

1:a Advent

Tänk att det redan är 1: Advent!
Vi har hört att det har varit en snöig och kall söndag hemma i Sverige. Här har vi som tidigare varmt och skönt. Visserligen får vi en regnskur då och då men det friskar bara upp. Här sitter jag och njuter av en amaryllis i vår trädgård.

Vi har köpt en julgran! Det är ett pinjeträd som man har klippt så att det ser ut som en gran.

Här hugger Pehr till foten med en machete, så att den går att sätta ner i gräsmattan, för vi ska ha den ute på gräsmattan.

Idag har det varit den stora folkräkningsdagen här i Ecuador. Den inträffar vart tionde år. Mellan 7-5 fick ingen gå längre än 6 meter från sitt hus. Alla affärer var stängda och inga bussar eller någon trafik överhuvudtaget har varit tillåten.

Det har varit otroligt lugnt och tyst hela dagen. Men vid 11-tiden hördes ett väldigt oväsen och plötsligt kom ett jetplan in för landning. Det visade sig vara ett regeringsplan, men om det var presidenten själv som kom vet vi inte, men det körde en hel karavan med fina bilar förbi vårt hus på väg till Puyo.
Även vi utlänningar fick svara på en massa frågor om huset och de ville veta antalet lampor, antalet rum, om vi har internet,om vi har datorer och hur många barn vi har.

De som går runt och frågar är ungdomar i gymnasieåldern. De gör det helt frivilligt och de får inget betalt. Även alla byar i djungeln ingår i undersökningen. Där är det lärarna som ansvarar för att alla hushåll besöks och får svara på frågorna.

Nu är gården klar så att vi kan gå ut med barnen utan att vara rädda för att någon ska försvinna.
Det är så otroligt skönt att kunna vara ute med dem och låta dem röra sig fritt. Jag har köpt några djur som de leker med.

Vi har också en fallskärm som vi leker med. Vi lägger en boll i mitten och så försöker vi få den att studsa runt. I bakgrunden ser du uteplatsen där vi har 2 stora tvättmaskiner och 2 torktumlare. De får arbeta hela dagarna. Det blir massor tvätt med 55 barn.

En eftermiddag tog jag ledigt och åkte med Kerstin till en stor trädgård där man samlar på orkidéer. Kerstin åker tillbaka till Sverige på tisdag, så vi fick en eftermiddag för oss själva innan hon lämnar oss. Det har varit så roligt att lära känna henne och höra henne berätta om hur det var när hon och hennes man kom hit i början på 70-talet. De var mycket involverade i sjukhusbygget och höll i kontakterna med svenska SIDA som finansierade 2/3 av byggkostnaderna.

Jag har haft en alldeles fel siffra för hur många sorters orkidéer det finns här i Ecuador, den rätta siffran är ca 4000. Helt otroligt. Vi blev visade runt och såg från de allra minsta till stora vackra orkidéer. De minsta fick vi använda en lupp för att kunna se. Här visar guiden oss en liten, liten blomma.

I torsdags hade vi en "parillada". Vi grillade massor av kyckling och nötkött och det tog många timmar.

Sedan samlades alla i matsalen och åt tillsammans. Det är så härligt att vi får plats att
samlas alla tillsammans även om ljudnivån kan bli hög.

Barnen älskar den här maten. De kan äta hur mycket som helst. Det här är Edy som njuter av maten.

I kväll har vi varit i Baños och tittat på ett vulkanutbrott. Det är vulkanen Tungurahua som sprutar eld och lava. Det var fantastiskt spännande att se och höra. Det dånar rejält, som åskdunder och man känner vibrationerna i hela kroppen. Tyvärr kan min kamera inte fånga detta på bild. Än så länge är det ingen fara för de boende i närheten av vulkanen men man kan aldrig veta vad som kan hända. Den här vulkanen har haft flera stora utbrott under de senaste åren.

Många varma hälsningar från
Ingegerd och Pehr