6 veckor kvar

Ja - det är faktiskt bara 6 veckor kvar på vårt år i Ecuador. Otroligt men sant. Vi ska försöka att njuta och vara glada så mycket vi bara kan de sista veckorna. Det finns så mycket glädje att dela här, som ni ska få se på veckans bilder.

Först kommer det här några bilder från vår morgonsamling. Varje måndag har vi en lite längre morgonsamling då vi också sjunger Ecuadors national hymn. Vår äldsta elev, Rosa håller flaggan och det är väldigt högtidligt.

Efter det kan man slappna av och då ser man så här glad ut: Ruby och Grace!



Geovanny är terapeut på barnhemmet och han är så duktig. Dessutom är han alltid glad och man ser att han tycker det är roligt att jobba med barnen. Här tränar han Mishelle. Målet är att hon ska kunna gå. Hon är en glad liten tjej som skrattar mycket.

Fyra glada flickor och en av våra bebisar. Från vänster ser du Marcia, Maribel, Jacop Israel, Alaina och Yulissa. Alaina är vår sjuksköterska, hon är volontär som vi och hon älskar alla bebisarna precis som de här flickorna.

Min kollega Petra på Wieselgrensskolan har skickat små dockor/figurer som hennes elever har sytt på slöjden. Här sitter Rosita och leker med dem. Tack till alla barnen i Petras klass! Vilken bra idé.

Den här veckan har barnen gjort masker på sina bildlektioner. Temat var olika djur och visst lyckades de bra!

I fredags hade vi en rolig avslutning på veckan. Pehr körde de stora barnen till Nate Saint Memorial School i trucken. De hade bjudit oss dit för att spela fotboll och leka olika lekar. På den här skolan går barnen till missionärerna och de som arbetar på sjukhuset. På bilden ser du Anita och Miriam Egberth. Miriam är här med sin familj i 3 år. Det är roligt att ha en svensk familj här att umgås med.

På skolbygget har det inte hänt någonting alls denna vecka. När vi fick konstruktionsritningen för plan 2 visade det sig att den inte var anpassad till de förändringar som gjorts på våningsplanen. Så nu går det någon??? vecka till innan vi kan komma igång igen.....

Vi har sysselsatt oss med att fixa en trappa upp till vårt vattentorn(brant), röjt gräs o sly på tomten. Det växer ju mycket o snabbt här. Tak över cykelparkeringen har det också blivit.

Det gäller att hålla våra duktiga arbetare med arbete så de inte får för sej att ta annat jobb. De är ju bara dagsanställda.

Flera av dem är kristna och aktiva i någon av kyrkorna här i Shell. Därför studerar vi varje morgon ett avsnitt i bibeln och diskuterar o utbyter erfarenheter med varandra. Mycket spännande och givande. Känns som vi alla är en familj. Denna vecka hade de planerat lunch till oss som sysslar med byggena. Det bjöds på grillad lövbiff, ris, potatis o mycket stark ayoli.

De fixade alltihopa. Jag o Dwight blev mycket överaskade. Härligt.

Bilderna nedan är från denna måltid:

Här är det Louis, Hernan och Flavio ni ser.

Lövbiffarna var det minsann inget fel på.
(Nötkött billigare här än gris)(1kg lövbiff 8,5US$)

Louis den äldre o Louis den yngre har portionerat ut maten. Jätteportioner och det serveras alltid potatis och ris tillsammans. Efter denna lunch blev det inte så mycket fysiskt arbete gjort.

Väl mött igen om en vecka

Ingegerd och Pehr